Avsked

Att säga hejdå till människor som man tycker om är aldrig lätt.
Igår var jag och mina numera före detta kollegor ute och åt en mycket trevlig avskedsmiddag. Det blev väldigt känslosamt och många kramar delades ut. Jag fick med mig en jättefin present, ett ljusfat med stenar och fina ljus som jag skulle tända och tänka på dem.

Idag var det dags att säga hej då till alla fina barn och dagen kan väl sammanfattas med massvis av tårar från flera håll.
Det började när jag som vanligt höll i morgonsamlingen och några av barnen kom fram till mig med ett stort paket och ett jättefint kort med de allra finaste orden som träffade rakt i hjärtat. Då brast det. Det gick bara inte att hålla tillbaka tårarna. Sen fortsatte dagen så. Jag har fått så fina presenter, kort och mail från familjerna som jag har jobbat med. Föräldrar har gråtit, jag har gråtit och faktiskt så fällde till och med chefen ett par tårar.
Barnen har frågat om varför jag måste sluta och en av pojkarna sa att jag fick bo hemma hos dem så jag fick nära till dagis :)

Vid ett tillfälle satt jag inne på toaletten och grät och funderade över om jag verkligen tagit rätt beslut. Men jag vet ju innerst inne att det här är det bästa. Familjen är allra viktigast, så är det!
Men det har varit en fantastisk tid och de familjer som jag har jobbat med kommer alltid att ha en plats i hjärtat. En del av mitt hjärta stannade nog kvar där i Linköping...