Min chef frågade mig vad jag skulle i Norrköping att göra. Jag ställer mig samma fråga, fast tvärtom: vad ska jag i Linköping att göra? Jag har ju mitt hem och min familj här i Norrköping. Det känns inte riktigt bra att inte vara i samma stad som dem... Samtidigt så trivs jag fortfarande så otroligt bra på mitt jobb. Mitt hjärta säger att jag ska stanna, hjärnan att jag ska söka annat...
Jag talade om för chefen att det kan bli så att jag skickar iväg en ansökan för ett jobb i min hemkommun. Kände att jag ändå ville lägga korten på bordet. 12 mil om dagen kostar massor i både tid och pengar.
Hon förstod mig så klart, men försökte hitta lösningar för att få mig att stanna. Bl.a. erbjöd hon mig en uppehållstjänst. Det innebär att man jobbar efter skolan och alltså har både jullov och långt sommarlov. I våras när det kom på tal fick vi veta att det inte beviljades längre så jag får väl tolka det som att hon gärna vill behålla mig :)
Jag sa också att jag kommer lämna henne som referens vid en eventuell ansökan och hon sa att det enda negativa hon kunde säga om mig var i så fall att jag skulle sluta.
Det känns som ett väldigt gott betyg! :)
Jag får se hur jag gör. Det är mycket som ska stämma och jag lämnar inte jobbet jag har i första hand. Men dyker det upp ett lika bra här i stan så är det ju lockande att slippa pendla. Det kommer ju en vinter också...
0 kommentarer:
Skicka en kommentar