Kärleksförklaring

Imorgon är det alla hjärtans dag. Jag har skrivit det förut, det är inget vi firar här. Vi försöker ha alla hjärtans dag varje dag. Att uppskatta det lilla i vardagen är viktigt för oss.
Att ha en bra och fungerande relation är inget som kommer gratis. Vi kämpar för varandra, för oss. I vår är det 5 år sedan vi träffades av blixten och drabbades av kärlek vid första ögonkastet. Sen dess har vi hunnit med två barn och ett bröllop och många andra härliga stunder. Självklart går vårt förhållande upp och ner, precis som alla andra förhållanden. Vi har två småtroll som är vårat allt och som vi lägger allt krut på. I bland känns det som att vi bara är "mamma" och "pappa", det är lätt att tappa bort varandra emellanåt. Vi är dåliga på att ta för oss av tid på tu man hand, men vi försöker alltid att visa varandra våran kärlek. Vi kramas och pussas mycket, vi skickar söta sms, skriver små lappar, håller handen, myser och gör andra små saker som livar upp vardagen. Varje stund vi inte är tillsammans så saknar vi varandra.

Min Patrik är det bästa som finns. Han är snäll, snygg, omtänksam, ödmjuk, lugn, trygg och en alldeles fantastisk pappa till våra pojkar. Han visar mig alltid respekt och jag kan prata med honom om precis allt. Ingen kompletterar mig så bra som han gör, han gör mig till en bättre människa. Han är min livskamrat. Precis som svanarna som aldrig lämnar varandra kommer vi att leva resten av våra liv sida vid sida.

Patrik, jag älskar dig. Mot oändligheten och vidare...