Det här med jobb har varit en stor oroskälla för mig tidigare. Min största fasa var att bli arbetslös. Jag har aldrig varit det tidigare och det är jag så klart väldigt glad över. Jag har ingen aning om hur det fungerar, hur gör man? Nu behöver jag ju inte bekymra mig för det längre. Hur jag än gör så har jag ett jobb den 10:e januari. Jag trodde väl aldrig att jag skulle behöva lämna återbud och tacka nej till flera intervjuer. Senast igår ringde det en rektor som gärna ville träffa mig. Jag sa som det var och han svarade med: Neeej, det var ju väldigt tråkigt för mig. Efteråt ångrade jag mitt nej lite, men så får det vara nu. Jag har bestämt mig för att gräset inte är grönare på andra sidan =)Det är ju inte ens säkert att jag skulle fått jobbet heller så jag väljer att vara glad för de erbjudanden som jag har fått.
Igår pratade jag även med rektorn som har tjänsten jag tackade nej till. Det första hon frågade var: Har du ångrat dig? Men nej, det har jag ju inte. Jag vill ha ett fast ställe att gå till, veta mitt schema osv. Dessutom har jag ju träffat kollegorna där och trivdes bra med dem. Då erbjöd hon mig ett vikariat på ett halvår. Tackade vänligt nej till det också eftersom det inte ger mig den trygghet som den andra tjänsten gör. Då skulle hon ut och jaga en bra tjänst under veckan. Jag tror inte att hon kommer hitta någon med så kort varsel, men det är ju onekligen väldigt smickrande att hon jobbar så hårt för att få mig till sitt område.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar