Först ut var Lucas som var hos tandläkaren. Han var en riktig solstråle när jag hämtade honom på dagis och vi hade en mycket trevlig promenad. Väl framme så lyckades han charma hela väntrummet, han pratade med allt och alla och var så där underbart härlig. Det drog ut på tiden, vi kom in dryga 20 minuter efter utsatt tid. Han var aldrig uttråkad, han läste lite tidningar och kollade in siffror på skåpen som fanns där=)
Inne hos tandläkaren så gick det superbra. Han var lite försiktig till en början, men det lossnade fort. Sköterskan var verkligen jättebra med barn!
Inga konstigheter, han fick beröm för sina fina tänder. Det brukar han faktiskt få av andra också, han har väldigt fina tänder. Han belönades med en tandborste (han valde en lila), en present ur hemliga lådan (han valde ett suddgummi med ett lamm på) och han fick en liten gosedjurs-kanin. Rena rama julafton =)
Det var en mycket stolt och nöjd liten kille som gick därifrån. (Mamma också så klart).
Sen var det Linus tur att besöka läkaren. Inga problem i väntrummet, han tittade på fiskar och pratade med alla han såg =)
När läkaren kom och ropade upp oss var det heller inga problem, han tog mig i handen och vi gick.... Tills vi kom fram till rummet. Då fick han världens panik. Jag tyckte så synd om honom! Mammahjärtat brast nästan.
Förstod ju att det var traumatiska minnen från senast, då han fick sy i sin lilla hand :(
Till slut gick det bra och läkaren (som förövrigt var jättebra) fick titta i örat på honom. Jag visste ju att det var på höger sida så det gick snabbt. Visst var det så att han hade öroninflammation, så nu blev det penicillin för lilleman :(
Stackars älskling!
Han fick även titta i andra örat, men där såg det fint ut.
Både jag och läkaren var väldigt förvånade över att han inte sagt ett pip på hela dagen. Han måste haft fruktansvärt ont! Det ska ju vara en fruktansvärd smärta med öroninflammation sägs det, och när det brister brukar det onda försvinna. Så långt hade det inte gått ännu för honom och det är väl på gott och ont. Det är ju lättare att det blir komplikationer om trumhinnan brister, men det hade säkert gjort att han hade sluppit en del smärta...
Han är verkligen världens bästa på att ta medicin. Det spelar ingen roll vad det är så sväljer han duktigt ner det. Penicillin är ju riktigt vidrigt dessutom.
Han var iaf superduktig (som vanligt) och vi dansade medicindansen (likadan som kissdansen, men vi sjunger en annan sång, om att han är duktig på att ta sin medicin).
Ja, det var väl våran nulägesrapport =)
Nu vankas det mat. Kycklingfilé i pitabröd med sallad och vitlökssås. Mums!!
Lucas i väntrummet hos tandläkaren
Linus i väntrummet på vårdcentralen
0 kommentarer:
Skicka en kommentar