BVC

Idag var jag iväg till BVC med småttingarna. Linus skulle vägas och mätas och Lucas skulle få en spruta. Vi började med Linus och hans viktkurva har nu planat ut. Nu låg den helt perfekt och han vägde 5210 gram och var 60 cm lång. Lång och smal precis som sin bror med andra ord. Lucas var vid samma tillfälle 60,5 cm lång och vägde 5780 gram. Så Linus är lite mindre, även om det inte ser ut så =)

Under tiden vi grejade med Linus så passade Lucas på att riva hela kontoret. Det är lite svettigt ibland med två små faktiskt =) Det är tur att han är så ofantligt gullig så han charmar alla. Han kommer undan med en hel del den lille charmören =)
Men man kan inte begära för mycket heller, han är fortfarande liten och vill gå på upptäcksfärd. Det måste man ha förståelse för.

Sen var det Lucas tur och hon frågade om jag ville väga och mäta honom när vi ändå var där. Självklart ville jag det! Det är alltid så kul att se hur de växer och utvecklas. Han var numera 82 cm lång och vägde 10920 gram. Han fick beröm för att hans kurva varit så fin hela tiden och hon tyckte att han var väldigt lättlärd. Han tar ju efter allt som andra gör. Dessutom fick vi som föräldrar beröm för att vi är så lugna och harmoniska och att det smittar av sig till barnen som är så glada och nöjda hela tiden. Kul att höra, det tackar vi för!

Sprutan gick jättebra. Han var lite ledsen just vid sticket, men sen sa han inte ett pip. Han verkar inte ha fått någon reaktion på den heller, det har varit full fart hela eftermiddagen.

Jag sparade dessutom in 150 kr som hon sa att de skulle ha för att ge honom sprutan. Jag ifrågasatte då varför, han är under 18 och ska ha fri sjukvård. Så vi slapp betala =)

Summa summarum så kan man ju konstatera att vi har världens finaste barn helt enkelt. Och att de växer och utvecklas som de ska är ju otroligt skönt. Jag är så stolt över mina älsklingar. Det är helt ofattbart hur fantastiskt det är att vara mamma till dessa små underverk. Jag älskar dem så mycket att det gör ont!
Det sägs att mamma är världens svåraste jobb. Mina sötnosar gör det väldigt enkelt! Jag njuter av varje sekund och ångesten över att behöva gå tillbaka till skolbänken och inte få vara hemma med dem har redan infunnit sig... Usch, jag vill inte!!

CSN

Idag fick jag det fruktade kuvertet från CSN. De tycker att jag ska betala tillbaka 2000 kr varannan månad. Jo men det är ju troligt att det går ihop sig med min föräldrapenning. Ringde direkt till dem, de ska skicka nån blankett att fylla i så jag får summan sänkt. Det går ju visserligen att söka uppskov, men jag tycker det är lika bra att börja betala tillbaka så att lånet åtminstone minskar lite. Men gärna en lite nättare summa att börja med då tack =)

Lillasyster

Syrran var inte gravid. Jag var ju tvungen att fråga =)
De ville satsa på en sista långresa först och det tycker jag de gör alldeles rätt i! De är fortfarande unga och det finns ingen anledning till att stressa. I dagsläget är hon nöjd med att vara moster/gudmor till världens goaste grabbar och det är ju inte så svårt att förstå ;-)

Men jag ser fram emot den dagen som det är min tur att bli moster!
Om hon skulle få en pojke så behöver hon inte oroa sig för att han ska behöva gå naken iaf. Jag har insett att min stora passion i livet är barnkläder. Vi har så mycket fina kläder som knappt är använda.
Fast jag tror faktiskt att hon kommer få flickor. Har liksom alltid sett henne mer som en flickmamma, precis som jag känner mig som en pojkmamma. Hon är mer flickig än vad jag är =)Det visar sig den dagen det är dags! Spännande kommer det bli och jag kommer att bli som en hönsmamma och oroa mig för diverse saker hela tiden.
Just nu kan jag andas ut i alla fall :-D

Syrran, om du läser det här så står jag fast vid att jag tycker att ni ska flytta till Linköping! Saknar er så otroligt mycket!!

S.K.I.T

Jäkla skit. Jag var och provade brudklänningen idag och den var ju så underbart fin! Jag blev verkligen överlycklig när jag kom i den och den satt jättesnyggt. Men det visade sig att jag har för stora tuttar så det blev liksom inte bra i ryggen och knytningen. Det är inte alltid positivt att vara storbystad =)
Patrik protesterade vilt när jag klagade över dem och sa att de måste bli mindre :-D

Tuttarna var det sista jag trodde skulle bli problem. Men i övrigt satt den jättefint. *suck*
Det hade varit lättare att acceptera om den varit för liten och fläsket var i vägen, men nu var det inte så...

Jaja... Det är bara att leta vidare. Nånstans därute finns min drömklänning.

Sötnosar

Det var ett tag sen som jag bjöd på bilder på mina underverk. Håll till godo =)


Syskonkärlek



Lillprinsen


Storprinsen


Lucas



Linus


Liten sötnos


Stor sötnos


Hela familjen

Gravida

Det känna som att alla runt omkring oss är gravida just nu. Det verkar sprida sig som en epidemi... Det bästa av allt är att jag INTE är avundsjuk. Jag saknar INTE magen ett dugg och jag vill definitivt INTE gå igenom en förlossning till.
När Lucas var lika gammal som Linus är nu så började jag sakna allt det där... Det gör jag inte nu och det känns jätteskönt!

Syrran messade igår och skrev att hon mådde konstigt och hade sovit hela dagen. Det skulle inte förvåna mig om hon också är gravid. Fast det tror jag visserligen inte. De har så mycket de vill göra och planerar redan nästa drömresa. Men vem vet? =)

Vi får se om jag blir gravid en gång till. Det lär få dröja några år i så fall och då kanske jag känner mig för gammal. Hur det än är så är jag jättenöjd med mina prinsar och jag har ju gett världen de allra finaste barnen,vad mer kan man begära?

Vaken först

Jag är ganska morgontrött av mig så det är sällan jag går upp först. Det är verkligen tur att mina söner också gärna sover länge på morgonen. Lucas brukar sova till 9,30-10 och Linus till ca 8,30. Det är inte så att jag kan klaga precis =)
Just nu ligger hela min familj och sussar så sött. Jag kände mig ganska pigg så jag gick upp. Det är faktiskt skönt att få en liten stund för sig själv...
Lilleman har sovit bra hela natten. Bara vaknat till och snuttat lite och sen somnat om lika fort. Fast så gör han visserligen varje natt. Jag behöver aldrig sitta uppe med honom i flera timmar och det är ju himla skönt!
Vi har aldrig haft några problem på nätterna sen vi blev föräldrar och det är nog få förunnat. Det är verkligen en lyx att få sova ordentligt!

Nä, man kanske skulle passa på att ta ett härligt bad innan de andra vaknar.

Vardag

Vardagarna börjar gå väldigt bra nu. Vi har väl funnit nån sorts rutiner trots allt. Hemligheten ligger nog i att jag och Linus vilar/sover när Lucas gör det =) Det gäller ju att passa på!

Annars händer det inte så mycket just nu. Gossarna växer och frodas. Linus skrattar hur mycket som helst och ligger och jollrar mer och mer. Det är så mysigt! Trots att det bara är ett år sen vi upplevde det sist så glömmer man fort.

Igår var vi på mammaträff och hade jättetrevligt. Lucas är allt annat än blyg så han tog för sig och kände sig som hemma =) Det är verkligen urgulliga tjejer som jag har träffat. Det är ju faktiskt fullt upp med två små, men de är så otroligt hjälpsamma. När jag jagade Lucas så tog de Linus utan problem och när det var matdags för lilleman såg de efter Lucas. Lucas verkar också trivas med dem för han satt jättelänge i både Malins och Thereses knä. När han sov och Malin tog upp honom var det inga som helst problem. Skönt!

Ikväll ska svärfar bjuda på tacos. Det ska bli trevligt! Och imorgon ska jag till Therese och prova brudklänning. Spännande!! Hoppas så innerligt att den passar, annars blir det diet :-D
På söndag åker vi på kryssning med Birka Paradise och det ska bli så mysigt! Skönt att komma bort och få lite miljöombyte. Appropå det så måste jag fixa nya badbrallor till Lucas.

På återseende!

38

Jippey! Jag kommer numera i min Everest jacka i stl 38. Det har jag inte lyckats med på länge! Hurra för mig!! =)

Snattare

Vi har en snattare i familjen. Lucas har genomfört sitt allra första snatteri. Det var igår när jag, barnen och syrran var på Ikano. Vi var inne på H&M och tittade och när vi kom ut därifrån så kollade jag efter i vagnen om Lucas sov. Det gjorde han... Men han hade också med sig en lila basker i handen. Den hade vi då inte betalat för!

Självklart gick jag tillbaka med den och erkände sonens snatteri, expediten bara skrattade och sa att det är sånt som händer.

Lite kul är det ju faktiskt. Men om han ändå ska snatta kunde han väl tagit nåt mer användbart än en lila basker??

Bröllopsklockor

I år blir både jag och min kära sambo 30 år. Kan inte påstå att jag känner nån ångest eller har drabbats av nån kris. Inte än iaf =)
Jag har ju faktiskt fått två barn innan 30. Gift hinner jag bli också :-D Vem kunde tro det för några år sen? Inte jag i alla fall!

Japp, kyrkan är bokad! Bröllopsklockorna kommer ringa den 6 juni för mig och min älskade. Vi tar det i samband med Linus dop. Det passade sig så perfekt att det blir på hans 6 månadersdag. En lördag som är just den dagen han är född på. Precis som det blev för Lucas, fast en söndag då...
Eftersom ingen av oss vill ha ett stort, flådigt bröllop så blir det jättebra att ha det samtidigt som minstingen döps. Vi vill inte ha ett stelt bröllop där folk inte känner sig bekväma, utan ett litet, mysigt ett med bara de närmaste. Det är ju perfekt eftersom alla redan är på plats också dessutom. Först tänkte vi inte berätta om det, utan ta det som en överraskning. Men eftersom det är ganska nära inpå, så insåg vi att vi nog kommer behöva lite hjälp =)

Jag trodde nog att det skulle vara betydligt svårare att få en tid i kyrkan då eftersom många vill gifta sig just den dagen. 6/6 blir extra bra då vi är förlovade 7/7 =) Blir enkelt att komma ihåg när vi är gamla och gaggiga. Haha.

Det är såå mycket att planera och fixa, men sånt tycker jag ju bara är skoj! Jag hoppas jag kommer hinna bara, det är trots allt inte så himla länge kvar. Men syster yster blev så otroligt glad när vi släppte nyheten och hon kommer hjälpa till en massa. Supersnällt!

Nu ska jag bara hitta en klänning jag vill ha, nån som inte tar en förmögenhet för smink och hår, kläder till min brudgum och till pojkarna, ringar, mat, dekorationer... Ja det är en hel del. Jag har ganska mycket idéer och tankar så det ska nog gå bra!

Det är bara att hoppas på fint väder, vädrets makter råder jag tyvärr inte över. Hoppas vädergudarna är snälla mot oss på vår stora dag.

Roadtrip

Usch, igår när vi åkte hem från pappa körde jag på en stackars räv. Jag har varit skonad från såna incidenter, så det var väldigt läskigt. Tårarna sprutade, benen skakade och händerna darrade... Det var väl mest av chocken. Och att jag tyckte så synd om den stackars räven. Sötaste lillasyster försökte trösta på telefonen med att det antagligen var en gammal och skabbig räv som plågades av sjukdom. Haha, hon är rolig hon!

Patrik sa i alla fall åt mig att svänga åt sidan och stanna en stund. Han hoppade genast ur baksätet och kom fram och kramade mig och gav mig en stor puss. Han tröstade så klart och sa att han var stolt över att jag inte fått panik och tvärbromsat och börjat toksvänga för att väja undan. Då hade det kunnat gå riktigt illa! Inser att vi hade tur i oturen ändå. Vi kunde ha åkt av vägen eller kraschat med mitträcket. Usch ja, hemska tanke! Pappa sa samma sak när jag pratade med honom, så jag är tacksam över att det gick så pass bra ändå.

I övrigt hade vi en mycket lyckad dag igår. Vi åkte till Eskilstuna och överraskade Patriks gamla arbetskamrater. De blev verkligen jätteglada när vi kom så det var superkul! Vissa saker saknar man ändå i den där stan...
Vi hann också med en fika på stan med Lucas BB-tvilling Natalie och hennes familj innan färden gick vidare till Flen och pappa.

Där var även syrran och Tobbe som väntade med julklappar till barnen. Patrik fick sig en platta öl och så hade de köpt massa godis till oss också :-D De skämmer verkligen bort oss!
Hos pappa severades det smaskiga langos och vi hade väldigt trevligt!
Önskar att vi bodde närmare både pappa och syrran, men man kan ju inte få allt.


Linus i bilen


Lucas och Natalie


Hela familjen

En helt annan dag!

Om gårdagen var ett helvete så har denna dag varit himmelriket. Barnen har varit så otroligt snälla. Det var nästan så jag fick nypa mig i armen en sväng =) Det har rullat på hela dagen och allt har gått smidigt utan gnäll och tårar.

Att Lucas var gnällig och hängig igår kan man ju förstå med nästan 40 graders feber. Men idag har han varit så där go och glad som han brukar vara och det gör ju allt så mycket enklare. Inte en endaste protest när overallen skulle på eller när han skulle sitta i vagnen. Han har verkligen varit så snäll och hjälpsam idag! Och lilleman har också varit nöjd och bara funnits till liksom...

Vi tog bussen in till stan för att kika lite på po.p rean. Önskar att jag hade obegränsat med pengar för jag skulle kunnat köpt hur mycket som helst till mina små älsklingar. Men lite fick jag med mig hem iaf =)

Idag var onekligen en toppendag!

Gårdagen

Jag får passa på att skriva nu, innan den stora prinsen vaknar. För sen är det full fart =)

I går var alltså min första dag ensam med grabbarna. Den började i K.A.O.S
Minst sagt...
Lucas blev lite orolig när Patrik gick så han gnydde och sökte närhet, den lille var hungrig och ville ha mat. Jag låg emellan dem och vände på mig stup i kvarten. Men så fort jag inte låg mot den ena så blev den ledsen och började gråta. Om jag då vände mig mot den som var ledsen... Ja, då satte den andra igång. Jag bara tänkte: "Hur F*N gör man??" Ibland vore det praktiskt att vara en bläckfisk.

Vi gick upp och skulle kolla när öf öppnade, kände att vi måste göra nåt innan vi skulle till bvc. Jaha, de öppnade inte förrän kl. 13 så det var rätt kört.

Båda två ville vara i famnen. Släppte jag ner den ena så blev den vansinnig och skrek. Antingen ensam, eller så satte brorsan igång och sympatiskrek i kör också.
Så var det hela tiden. Skulle jag byta blöja på Linus, skrek Lucas. Skulle jag klä på Lucas, skrek Linus. Att klä på sig själv och försöka göra sig någorlunda representabel var inte att tänka på. Då skrek de i kör.
Just då ville jag helst gråta och dra täcket över huvudet. Jag undrade helt ärligt vad jag gett mig in på.

Men det vara bara att bita ihop! Jag sjöng och tokade mig en hel del, men då var Lucas nöjd. Vi lekte tittut medans jag ammade och det liknade nog mest ett dårhus =)

Så kom vi i alla fall i väg till bvc. Båda barnen somnade sött i vagnen och tystnaden var underbar. Lucas sov hela tiden så jag slapp jaga honom runt bvc. Vi fick mäta och väga lilleman i lugn och ro och jag hann även prata en hel del med vår underbara bvc-sköterska.

Jag hade varit lite orolig för att Linus inte gått upp som han skulle, funderade faktiskt på att komplettera med ersättning. Detta var något jag absolut inte ville, då bröstmjölken är det allra bästa för bebisar, men måste man så måste man...

Det visade sig att han får i sig det han ska och lite till =) Jag behöver inte amma så ofta om jag inte vill och ersättning behöver jag inte ens tänka på. Så skönt! Jippey, jag har tillräckligt med mat och det är visst grädde i tuttarna :-D

4650 gram stannade vågen på och han mätte 56 cm. Min stora lille kille! Även om han är mindre än vad Lucas var vid samma tidpunkt. Skönt att han växer som han ska i alla fall.

Eftermiddagen funkade hur bra som helst. Linus sov och jag och Lucas passade på att mysa och busa. Sen somnade Lucas också och vi myste i sängen allihopa. Tyckte dock att Lucas kändes varm, så när Patrik kom hem tog jag tempen på honom och den visade hela 39,8 graders feber!! Inte undra på att han varit klängig och att jag inte känt igen min lilla kille som i vanliga fall är en liten solstråle. Min stackars lilla plutt! Jag gav honom en alvedonsupp och rusade upp till centrum för att köpa juice, saftsoppa och festis till honom. Vätska är viktigt! Som tur var så hade han inget fel på aptiten och åt och drack som vanligt. Det är första gången som han är sjuk sen i mars så det var ju ganska väntat att det skulle komma. Men han är faktiskt inte så påverkad av febern, vilket är otroligt skönt!

Nu är jag redo för en ny dag med mina älsklingar. Vi skulle ha gått på babysång, men skippar det eftersom Lucas är krasslig. Det får bli nästa vecka istället!

Det här blev väldigt långt. Och kanske lite rörigt, inte så lätt att skriva med en bebis hängande vid bröstet =) Men min amning funkar som den ska och det är jag otroligt glad för!!

2008

En summering av förra året =)

Årets bedrift: Självklart att föda barn! (Det var samma förra året =))
Årets beslut: Att flytta till Linköping
Årets kris: Har inte haft nån kris alls faktiskt
Årets nyhet: Att vi var gravida IGEN!
Årets resa: Står syrran och Tobbe för. De var i soliga Florida i 3 veckor.
Årets höjdpunkt: När Linus kom till världen den 6/12-08 (Men det har varit många höjdpunkter under året)
Årets plagg: Mina mammabyxor, väl använda under dessa år =)
Årets högtid: Lucas blev 1 år, Linus föddes
Årets minus: Fanns inte så många minus faktiskt...
Årets plus: Det som visade sig på grav.testet den 1 april 2008
Årets låt: Oj, vad svårt. Om du lämnade mig nu med Lasse och Miss Li kanske?
Årets viktkurva: Pekade neråt i början av året, sen stod den ganska still. Hoppas den kommer gå neråt nu när bebben är ute =)
Årets inköp: Syskonvagnen, nya tv´n
Årets bebisar: Eddie, Bella, Eddie, Vincent, Oscar, Liam, Filip, Arvid, Linus och en hel drös till. (Många pojkar inser jag :-D)
Årets förlust: Mina älskade katter. Saknar dem otroligt fortfarande!
Årets tv: Har följt en jäkla massa skit. Bonde söker fru, Ensam mamma söker... Osv. Barnmorskorna och sjukhuset var väldigt bra i alla fall.
Årets föda: Vi försöker äta mycket hemlagat och har blivit betydligt bättre på det!
Årets fika: Det har blivit många mammafikor, men den bästa är väl den första jag följde med på här i Linköping. Då träffade jag massa trevliga tjejer!
Årets tjejgrej: Har inte blivit så mycket sånt tyvärr. Men tacokvällen var kul!
Årets backupplan: Det löser sig!
Årets motion: Mest promenader.
Årets tillskott: Linus så klart!
Årets jubileum: Vår 1-åriga förlovningsdag

Vinterlandskap

Det är vitt ute! Igår när vi vaknade hade snön börjat falla och hör och häpna, det ligger kvar! Underbart! Det blir ju så mycket mysigare när det är vitt och ljust ute. Dock är det lite för kallt för min smak. I morse visade termometern på 14 minusgrader. Brr, var är mina långkalsonger?? Måste nog faktiskt leta fram dem. Sexigt värre :-D Haha!

Jag och barnen var ute med några vänner på långpromenad igår. Det var jättehärligt men tyvärr lyckades Lucas dra av sig ena tossan och kasta bort den. Både jag och Patrik gick skallgång för att hitta den, men utan resultat :-(
Jaja, inte mycket att göra åt.

Appropå igår... Nu ska ni få höra! Jag och Lucas gick nämligen upp till centrum för att handla lite frukost och annat på morgonen. Vår store son är väldigt varm av sig och att ha saker på fötterna är det värsta han vet. Så det första han gjorde när vi kom in var att ta av sig både skor och strumpor. Strumporna kastade han av sig inne på Klädjätten så de kom en snäll tjej med =)

På med strumporna igen, men de fick inte stanna kvar särskilt länge. Så vi gick in på Willys och jag tänkte att han får vara, orkar liksom inte bråka med honom... Strumpor och skor kan vi sätta på när vi ska gå ut igen.

Trodde jag ja! Som om jag som mamma skulle känna mitt barn bäst? Nä nä. Inte mindre än 5 (!) tanter bestämde sig för att jag var en dålig mamma som inte kunde klä på min son ordentliga kläder när det var vinter. Japp, där stod jag och blev utskälld och anklagad för att vara en dålig mamma. Det var ju inte så att jag tog åt mig, jag VET att jag är en bra mamma för mina barn. Jag gör allt för dem och skulle verkligen inte låta dem frysa! Men jag är inte den som tar skit av andra så de fick minsann veta att de levde.
Vad ger de rätten att lägga sig i och framförallt dömma mig?
Men sånt är livet. Bara att borsta bort skiten från axlarna och gå vidare. Idioter finns det ju överallt!