Jag kunde inte somna igår och det var många tankar som snurrade. På bara några år har jag bott i tre olika städer, i tre olika län.
Alla tre städer har på ett eller annat sätt påverkat mig och har en stor betydelse för mig.
Karlstad: Staden där jag är uppväxt. Där jag har mina rötter och där jag har spenderat större delen av mitt liv.
Eskilstuna: Staden där jag påbörjade mitt nya liv som student. Där jag bodde när jag träffade mannen i mitt liv och där våran första son föddes.
Linköping: Hit flyttade vi för att börja vårat liv som tvåbarnsföräldrar. Här finns tryggheten med svärföräldrarna nära. Här föddes våran andra son.
Ska jag rangordna städerna ser det ut så här:
1. Karlstad
2. Linköping
3. Eskilstuna
Ska jag rangordna befolkningen ser det ut så här:
1. Karlstad
2. Eskilstuna
3. Linköping
Jag trivs i Linköping det gör jag, men jag känner mig inte som hemma. Det gjorde jag aldrig i Eskilstuna heller. Kommer jag nånsin känna mig hemma nån annanstans än i Karlstad? Jag vet faktiskt inte. Det får tiden utvisa...
Jag känner mig inte heller hemma i Linköping, trots att jag bott här i totalt 21 år (i två omgångar).
SvaraRaderaVill du flytta? Vi har ju allt här nu, men ska man leva med att inte känna sig hemma?
SvaraRaderaDet är svårt det där...
Ja kan förstå att det är svårt...Har ni funderat på att flytta till ksd för en tid? Eller det kanske känns avlägset?
SvaraRaderaJa jag vet inte om jag bara är inne i en fas nu med hemlängtan... Men det är svårt att komma till ro när man inte känner sig hemma.
SvaraRaderaVi har inte pratat om att flytta till K-d. Jag vet att Patrik skulle kunna tänka sig det visserligen. Men det är ju det med jobb och så. Nu rullar det ju på här... Hoppas att det blir bättre när jag kommer igång med skolan helt enkelt. Vem som helst skulle nog bli tokig av att vara hemma i två år =) Man behöver komma ut och få vuxen stimulans och inte bara vara mamma och prata om barn.