Jag förstår verkligen inte de som blir upprörda över att folk är lyckliga. Har ni hört nåt så märkligt? Är folk så olyckliga att de inte kan acceptera att andra har det bra? Svenska avundsjukan antar jag... Tragiskt!
Jag blir glad om andra är glada och lyckliga. Det är verkligen roligare än att bara höra på gnäll.
Jag har haft min beskärda del av tragedier genom livet och nu när jag har hittat lyckan så trodde jag att folk kunde vara glada för det. Jag är lyckligt gift med min snygga,fantastiska man, vi har två ursöta barn tillsammans, vi är friska och mår bra och livet leker.
Jag tänker inte på nåt sätt be om ursäkt för att jag är lycklig. Jag tänker heller inte sluta skriva om det. Så om ni stör er på folk som är lyckliga får ni gå vidare till nästa blogg helt enkelt.
Jag tänker aldrig sluta att skriva om min familj och vår lycka. Aldrig någonsin!
Det är ju inte undra på att det är krig här i världen när folk inte ens kan glädjas med andra...
Men herregud, menar du allvar?
SvaraRaderaJag tycker också att det är roligt att andra har det bra och är lyckliga. Livet går ju upp och ner, men man ska vara glad och tacksam för när man har det bra.
Inte ska du be om ursäkt för det, det finns alltid bittra människor som får tjata till sig en ring, har en sambo som aldrig är hemma/inte är delaktig eller har mindre vackra barn. Inget att bry sig om, de är bara patetiska.
Kram till dig och fina familjen <3
Å gumman, sånt ska du inte bry dig om. Även om jag själv tycker att livet är skit och mer än gärna skulle byta med dig så är jag alltid glad för din/eran skull.
SvaraRaderaKlart att ni ska få vara lyckliga. Det finns så mycket skit i världen ändå.
Kramar!
Tack snälla ni!
SvaraRaderaJag vet att det bara är avundsjuka. Det är ju som Patrik sa, mest synd om den som inte kan glädjas med andra. Då måste man ha ett väldigt bittert liv. Men vi är lyckliga och det tänker vi inte sluta med. Jag fick ett underbart frieri under Lucas förlossning, vi har två fantastiska barn, vi fick ett helt perfekt bröllop, vi har det bra i vardagen och visar varandra uppskattning. Vi längtar efter varandra när vi inte är tillsammans och vi älskar varandra mer och mer för varje dag. Om man nu inte kan hantera det så kanske man borde se över sin egen situation istället.
Kramar tillbaka. Tur att det finns vettiga människor också ;-)
ja,som sagt det var absolut inte dig eller er jag syftade på och tycker jättemycket om att läsa om ert liv. Jag var och är så glad över att fick vara med på er bröllopsdag och få se två bli man och fru. Du skriver så fint och ibland blir man alldeles rörd.. känner att jag vill förklara mig för alla andra som läst här. det jag syftade på var en gammal bekant som skickade ett brev där hon skrev hur bra allt var, hur lycklig hon var, att de tjänade bra, köpt nytt hus och så vidare. hade inte hört av henne på flera år och tyckte då att det var lite märkligt att skriva ett brev till någon utan att ens fråga hur personen (jag) har det. Kändes som om brevet kom för att skryta.. kanske har fel men konstigt kändes det iallafall.. Ska inte ta mer utrymme nu, men ville bara förklara.
SvaraRaderaTack Anna!
SvaraRadera