Guldfirande

Igår packade vi in oss i bilen och styrde kosan mot Karlstad. Det var första gången jag körde dit från Linköping så jag visste inte riktigt hur man skulle åka. Min känsla sa en väg, GPS:en sa en annan... Jag litade på GPS:En. Det skulle jag inte ha gjort. Det resulterade i en rejäl omväg i Motala av alla ställen.

Hela vägen var jobbig. Små, smala kringelkrokiga vägar mitt ute i skogen.
Från Eskilstuna var det motorväg hela vägen och man var framme på mindre än 2 timmar. Nu körde jag i ett streck och det tog ganska exakt 3 timmar. Jag kommer överväga noga innan jag åker den vägen igen. Jag tar hellre tåget. Synd bara att det är så dyrt! Jag tror till och med att jag hellre tar omvägen över Norrköping än åker den vägen igen. Jag får kräva en motorväg av kommunen eller nåt =)

Väl framme i Karlstad var det i vilket fall väldigt trevligt. Vi började hemma hos mormor som dagen till ära hade gjort lasange =) Hon vet att det är min favorit! Sen åkte vi in till stan. Som tur är kan jag stan ganska bra, så vi hittade lätt en parkering. Vi traskade ner till torget. Det var vi och 20 000 andra som ville fira guldhjältarna. En enorm stämning som inte kan beskrivas, den måste upplevas!
Dock var det inte alls lika kul som sist. Då hade jag ingen familj och helt andra värderingar. Nu vet jag att det finns saker som slår ett SM-guld. Men det är stort, det är det!

Vi träffade också J och hennes familj. Jättetrevligt, tack för igår =)
De bor också i fiendeland, men i Frölundas näste så de hade också en bit att åka.
Vi bestämde oss för att ses på samma plats nästa år :-D
Man kan ju alltid hoppas!

Idag är jag grymt seg. Det känns som jag varit på fest hela natten. Haha, jag börjar bli gammal :-D