En god gärning

Idag fick jag höra att jag var en god medmänniska. Det är ju alltid trevligt att höra, men jag gjorde verkligen inget speciellt. Jag gjorde bara vad alla människor borde ha gjort...

När vi var på väg ner till Claras för att luncha med några trevliga vänner så snubblar plötsligt en dam precis framför oss. Medans en massa människor bara gick förbi stannade jag självklart och hjälpte henne upp. Jag gav henne sina skor som hade trillat av och frågade hur det gick. Hon var ganska chockad och hade en del skrapsår, men i övrigt gick det bra. Hon tackade för all hjälp och sa att hon var ok och gick vidare. Då kom det en vänlig man fram till mig och klappade mig på axeln och sa att det var fint gjort av mig att hjälpa damen. Personligen tycker jag att sånt borde vara självklart. I vilket fall så blev jag så klart väldigt glad av att få höra en sån komplimang! Tyvärr är det ju ganska skrämmande att det var så många som gick förbi den stackars damen. Jag blir rädd när jag tänker på vart världen är på väg och hur den kommer vara när mina barn växer upp...

Nu önskar jag er alla en trevlig valborg. Jag och min familj + svärmor ska åka ut till Ljungsbro och titta på brasa och fyrverkerier nu.

På återseende!