Efterkontroll

Idag har jag varit på efterkontroll hos min barnmorska. Det var inga konstigheter, allt såg bra ut. Hade inte räknat med nåt annat heller visserligen, eftersom jag inte gick sönder nåt och hade en massa stygn och så som sist... Jag fick fylla i ett papper med massa frågor som hon sen analyserade och kom fram till att jag inte hade drabbats av en depression. Det hade jag kunnat tala om utan att fylla i det där pappret! Jag blev också erbjuden att gå på samtal för att bearbeta förlossningen, tydligen så är det många som har haft snabba förlossningar som upplever det som ett trauma och behöver prata om det. Jag är inte en av dem. Jag ser inte tillbaka på förlossningen med rädsla och avsky, men visst var det jobbigt att det gick så fort och att det gjorde så satans ont och inte ens lustgasen hjälpte. Men man överlever ju och belöningen gör att det är värt allt och lite till.

Våran barnvakt blev tyvärr sjuk så jag hade båda barnen med mig. Hade hoppats på att Lucas skulle sova, men det ville visst inte han... Det gick i alla fall jättebra att ha honom med och som vanligt så charmade han alla inne på Kvinnohälsan. Min bm var bara glad att han var med, hon är väldigt svag för Lucas och tycker att han är en sån solstråle. Han visade dock sina beskyddarinstinkter när hon satte på mig blodtrycksmanchetten. Han blev alldeles förtvivlad plutten :( Tydligen så har de en sån insikt och kan bli ledsna och rädda att nån gör deras mamma illa. Sötnosen!

Hon hälsade mig välkommen tillbaka, men jag försäkrade henne om att det kommer dröja ett bra tag innan våra vägar korsas igen. Planen är att jag ska gå klart skolan och sen förhoppningsvis jobba ett tag. Med tanke på arbetsmarknaden så får man ju hoppas på att man får jobb. Jag vill gärna jobba ett tag och komma ut och träffa lite folk. Sen är det ju inte helt fel att höja SGI:n heller. Men om jag inte får nåt jobb så är det möjligt att bebisverkstan öppnas igen =)